Något med det värsta jag vet är att bli förlöjligad!
Såklart det spelar roll VEM som tramsar, och på vilken nivå... Men rent generellt blir jag döputt om någon till exempel härmar mig, avbryter mig, tittar på mig uppifrån o ner med ett flin i ansiktet... Eller om någon behandlar mig som jag förväntas inte kunna någonting alls!

Brrrr!!!

Som arbetare i kvinnodominerad branch, händer ju sånt här lite då och då... Å jag tror MÅNGA känner igen sig!
Vi "kärringar" e några baddare på att förminska varandra!
"Kom inte här o tro du är någon"-attityden är markant tydlig på vissa ställen, och fruktansvärt jobbig attvistas runt!

Finns INGET som får mig så ur balans som när det gaddas ihop och spelas upp ett helt drama av hierarkipinkande och revirskvättande!
Larviga jävla brudar!

Nu e jag ju kanske inte den lättaste nöten att knäcka och jag e RELATIVT bekväm med vad jag kan,vill o behärskar...men stackars de som INTE känner så!
Yngre, nyutbildade personer har det nog inte alltför lätt alla gånger!

Det verkar vara väldigt viktigt vem som varit på plats längst!
Sånt som erfarenhet, bredd på kunskap, och upplevelser räknas inte lika högt!

Med detta pekar jag inte diskret på någon av mina arbetsplatser... Vare sig de jag vart på eller där jag är... Jag pekar på dem allihop DIREKT!
Det här larvet finns överallt!
Tror nog grabbar kan vara nog så jävliga på varandra, men det verkar vara på en annan nivå! Mer rakt fram o rakt på..
Den kvinnliga delen av befolkningen beter sig lömskare, mer som ormar!
Baktalar, sprider rykten, skvallrar, fryser ut osv...

Undrar varför det e så?

Å bara som en poängtering...

Jag pekar inte på någon bestämd, jag menar ingen särskild nu..utan det är bara ett snabbt reflekterande över hur vi gummor beter oss mot varandra många ggr... Inte alltid... Men ofta! Man kan till och med se det hos de gamla!

Å poäng nummer två....

JagTRIVS på min nya arbetsplats... Så jag e nog relativt skonad!

Ha en härlig 2:a Maj!

//MK