Idag är en dag som inte är en bra dag!
Det har varit begravning till en av mammas bästa vänner!
En härlig, go o rar människa man känt i hela sitt liv... Och precis som mamma, fick hon vara med en alldeles för kort tid!

Cancer är fult!

Alla jävla bullshitsjukdomar är fula!

Det var redigt kämpigt att dra på sig begravningsstassen igen! Tungt, påminnande...bara 7 månader sen man gjorde samma ritual.. Å då med mor!
Fruktansvärt att se hennes familj så förtvivlad... Att känna DERAS panikslagna smärta så tydligt.. För att man själv lever med den varje dag!
Usch!!!

Det ÄR fruktansvärt att förlora någon man älskar! En pina, en själslig tortyr... Å rätt ofta frågar jag mig själv vad som är meningen med livet!

Jag tror man ska leva efter devisen "INGA planer"... Inga drömmar om hur det ska va eller hur livet ska bli...

En dag i taget... En stund i taget... Andas, fokusera och försöka hitta de små guldklimparna som dyker upp emellanåt... Å ta skiten för vad det är!
En radda av dagar som avlöser varandra... Inget stort eller fantastiskt... Bara tid!

Så ere tycker iaf jag!

Dagens summering:

Tungt o lessamt! Deja vu som var äckligt påtaglig!
7.7 km motion o mindblasting...
Trött o småhängig..
Men "still kicking"!

//MK