Denna vecka- ett liv!
Publicerat 2013-07-26 18:55:04 i
Allmänt
Summering av en jäkligt underlig vecka:
Selma blev akut sjuk under Måndagen, fick hemska kramper o skit... Ilfart te veterinären som gjorde allt han kunde för å hjälpa honom...
Dessvärre gick det inte alls, å vår snälle pisse somnade in under natten till Tisdagen!:(
10 år är en lång tid...å helt plötsligt är han bara borta!
Tårar o tandagnissel!:(
Zack har öroninflammation... Å det e en hel ceremoni för att få örondroppar på plats 2 ggr om dagen! Jäkla kravallstolle!
Jösses, vad han kan bröta, min fyrbente älskling!!
Själv har jag bihålsinflammation, hövvevärk o feber..
Tjejerna har värmeutslag över hela sig...
Sonen deppar för att till o med BILEN e sjuk, o numera parkerad hos mekarkunnig bekant!
Det e varmt, det e soligt...riktig sommar...å det e ju väl det... Fattas liksom bara vulkanutbrott, tsunami o drivis enna!
Utöver allt gnäll...
Fick mail från Norge idag, å nu verkar det närma sig med stormsteg! Snart dags å tjäna oljekronor!:)
Finns ljusglimtar åxå... Lite här å var enna!
:)
Äntligen fått en sporre o morot att få igång träningen på allvar igen... Känner mig RIKTIGT motiverad...
Kul grejjer på gång, som känns sådär bra ända in i hjärteroten!:)
Å när det e dags för det... Då ska jag va taggad och peppad så det skriker om det!
Så ere me de!:)
Ha en go fredagkväll!:)
🌺
Världens goaste tårta, dammit!:)
Publicerat 2013-07-10 15:52:30 i
Allmänt
5 äggvitor
3 dcl socker
3 dcl ricekrispies
Vispa äggvitorna till hårt skum.
Tillsätt sockret lite i taget, fortsätt vispa tills marängsmeten e blank o "seg"!
Vänd ner ricekrispies.
Bred ut smeten på bakplåtspapper i en långpanna.
Grädda mitt i ugnen på 125 grader i 75 minuter, sen 100 grader i 60 min.
Fyllning:
1 dcl vatten
2 1/2 msk vetemjöl
50 gr mörk choklad
50 gr smör
1 dcl florsocker
1 äggula
3 dcl vispad grädde
Vispa ut mjölet i vattnet, koka upp under omrörning. Ta kastrullen av värmen och rör i choklad och smör. Rör tills allt är smält. Tillsätt flocksocker och äggula o vispa till en jämnkräm. Bred krämen på ena marängbotten. ( man behöver 2, och hit kan man förbereda dagen innan. Förvara då den krämförsedda botten i kyl under natten).
Vispa grädde och bred över chokladkrämen, lägg andra botten över!
Smält choklad och ringla ett mönster över "lock-botten"!
Stå svalt en stund innan servering!
Lycka till!:)
❤💙💚
MK
Konsten att gömma sig bakom en mask....
Publicerat 2013-06-12 20:52:28 i
Allmänt
Det spelar ingen roll alls, hur gammal man än blir...å hur mycket erfarenheter man får, har av både ditten och datten...
Är man rakt igenom osäker och velig, så kommer det genomlysa hela livet på ett eller annat...
Det där att INTE ha "tron på sig själv"....att alltid hitta de där veka punkterna, komplexen...att alltid låta dem lysa igenom som ett "make a stand" om VEM du är som person....kritisera sig själv, förlöjliga göra narr av sin egen person...
Utåt kanske man gör det med ett flin och en axelryckning...men inuti gror tvivel och osäkerhet...man är och har alltid varit en clown...
Lite djupanalys av mitt eget jag...MIG i ett nötskal....Å så fruktansvärt trött jag är på att nästan jämt bara se mina tillkortakommanden!
Alltid på jakt efter förbättring...förändring....
Är det inte håret, frillan...så e det vikten och träning....å är det inte DET så är det mitt hem som ska mäjkåvras totalt....
Och när man får beröm...när det uttalas att man gjort duktiga, bra insatser....ja dåååå ramlar man nästan baklänges....
Undrar varför man e sån?
Det där ingår inte i vare sig min uppväxt eller fostran....tvärtom....fick däremot höra att jag var rapp i truten, smart och duktig...även envis, bångstyrig o brötig...men det e smällar man får ta!:)
Varför e jag då så sjuuuuukt tvivlande vad det gäller mig och mitt kunnande???
Varför får jag en klump i halsen varje gång fokus riktas mot mig?
Tror det kommer bli en nyttig erfarenhet för mig att knega i Norge...låååångt från alla man känner, både på ont och på gott!
En nystart...en möjlighet att BARA vara mig...utan clownstämpel, eller vad man nu har samlat på sig för olika stämplar...där ingen vet vem jag VARIT...utan bara vem jag ÄR...
Där jag får ta ansvar för det jag vill, gör, kan, vet osv.....
Det blir nog bra!
Älskar mina "gamla" vänner...ingen nämnd, ingen glömd...men nog kan det vara nyttigt att träffa nytt folk åxå...kliva bort från den upptrampade stigen ett ögonblick och ge sig själv chansen att få vidga sina vyer...
Jag ser verkligen fram emot det här...med en klump i magen, det medges...men det ska bli SKOJ....å säkert givande för eventuella bankkonton åxå...vilket ju inte gör saken mindre angenäm:)
Nä, nu ska jag inte leka hemmaterapeut för egenbruk längre...utan slänga mig på sofflocket...ta fram mobilen...skicka iväg det där sms´et med frågan jag vart så jäkla rädd för att ställa hela dagen...det som egentligen föranledde till det här jamsiga inlägget....å frågan vars svar jag e urskraj för:)
Men OM jag inte ställer den...kommer jag bli kronisk nagelbitare och flippa ur på riktigt:)
Man FÅR inte vara så fjortis och livrädd när man e HELA 48 år...det går bara INTE an!:)
Stolpskottsvarning på mitt beteende idag...så sant som det e sagt!
Osäkerhet e EN sak...men just nu känns det som det börjar urarta till dumhet:)
Så...tjingeling och ha en fortsatt najs Onsdagkväll!
Ser ni mig inte mer, vet ni att jag inte bara tuggade i mig alla naglarna...utan åt upp hela armeländena!:)
//MK
Nu ere dax, ta mig fasen!
Publicerat 2013-06-02 22:35:45 i
Allmänt
Så e det då dags...
3 dagar till Helenas student... Åinte ens det!
Jag känner mig megastressad... Det e mycket som ska klaffa o förberedas, så morgondagen o Tisdagen lär bli grymt hektiska!
Linnea målar o grejar ute... Hon e hur duktig som helst, å jsg får ofta fråga mig själv, vad sjutton jag skulle gjort utan mina yngel!
Vi har bestämt vad det ska bjudas på och hur vi ska lägga upp allt... Å i sann Bohusanda blir det såklart en gammaldags Västkustsallad med färska räkor, krabba o hela konkarongen!
Jag har bakat ett halvt ton med rosenbröd, å nu ska alla tårtor snickras ihop!
Min klassiska ricekrispietårta e beställd... Å ett par andra sorter...
Det ska städas... Införskaffas vin, cider o jox... Det ska pyntas björkar, dukas o handlas..å imorgon ska vi iväg o införskaffa nya utemöbler..
Jag kan inte hjälpa att jag får en grym prestationsångest... Å pulsen tickar på i 234 knyck... Sån e jag... Det hör enna till!
Mest beror det nog på att jag e en obotlig tidsoptimist, så likt en sketahög duracellkanin, kommer de värsta rycken i sista sekunden!
Det ska nog ordna sig... Mycket tack vare moster M, som dyker upp på Tisdag em o "styr upp"!:)
Så... Det blir nog döläge på bloggen ett tag till... För NU ska det fasen spurtas...
Thats the way the coockie crumbles!:)
So long o ha't gött i försommarhärligheten!:)
//MK
Dagrömmar och Kampraderier av allehanda slag!
Publicerat 2013-05-28 22:45:00 i
Allmänt
IKEA!
Detta gigantarium av fattigmansdrömmar:)
Triljarders kvadratmeter av pedagogiskt och pyssligt ihopsatta lösningar för alla smaker och plånböcker!
Ett enormt bygge där man lätt förlorar sig i dagdrömmar...
Jag e mästare på just detta...dagdrömmerier....
I eftermiddag har jag renoverat mitt sovrum totalt....det e nytapetserat och flott som sjutton...Å jag slog mig själv med häpnad när jag himlade och rullade med ögonen likt ett chokladhjul på Liseberg åt den ena pastell-countryside-romance drömmen, efter den andra, vad det anbelangade snuttepluttiga sovrum!
Jag frossade i "OldFashioned" överkast, med vackra kuddar i finurliga kreationer...jag suckade leende åt ett par "skira" sommargardiner som nästan andades "Svensk barndomssommar"...jag fröjdades åt alla mönster i ljuvaste rosa och läckraste pastellgrönt...rosenknoppar, blad, nyckelpigor...Tavlor på väggarna som skrek ut ett romantiskt budskap...oskuldsfullhet, vackert...nästan så jag blev tårögd när jag i fantasin dekorerade, planerade, spacklade, målade och shoppade nytt till MITT tillkommande sovrum!
(lite kontra vad jag skrev igår om hur jag INTE e pysslig hemma...enna).....
Hur som haver...jag hittade MASSA inspiration denna eftermiddag bland "Tindra", "Malm", Fusk" och allt annat vad de olika prylarna heter i detta Kamprad´ska Palats!
NU vet jag hur jag VILL att saker ska se ut här hemma...nu vet jag vill med mitt hem....
Bara det är ett jättekliv faktiskt....Nu fattas bara pengarna!:)
Jag hittade ett kök värt att bita av sig fingrarna för....urfint och såååå ljust....hyllor med små kryddodlingar...en diskmaskin dold bakom ett kamouflage, samma med kyl o frys som från utsidan såg ut som gammeldags skafferidörrar....en härlig yta till priset av 70.000....mmm, då får man INTE med micron...men i övrigt ingick det mesta...så fint!
,,,har ni sett?? Så grannt!
Jag hittade handdukar, gardiner, blommor...jag hittade små växthus...å en hylla jag vill ha på dass....jag hittade glas...ursnygga vinglas med en flådig karaff....jag hittade en soffa...fåtöljer å ett nytt köksbord...byrå till hallen, spegel, tavlor, bestick...kuddar i fina färger...å ljus!
In emellan åt vi en mellanstor portion av köttbullar på den nya fina restaurangen...
vette sjutton hur många bullar det var...men gött var det...å jag blev komamätt och orkade knappt kravla mig nerför trappen till "heminredningsplanet"!
Å DÄR...där finns ju allt pillemojsigt!
Det där lilla extra som gör ett hem mysigt, ombonat o rart....Nästan så man kan visualisera Ria Wägner mitt i härligheten...med stomatolsmajl och blårutigt förkläde...spollockigt hår och bismarkshalsband...ja, jösses...Kamprad goes 60`s....me oh my!
Med en touch av åttitalets pastellhysteri...ackompanjerat av blommor, blader å allt annat som anses tuttinuttigt!
Jojjomänsan...det vart en heldag i möbel & inredningsriket nummer ett....glatt överraskad att lite mer classy gammalstil återfötts å puttat bort alla jävla panellängder och fyrkantiga, turkosa 70´tals grejjer...Jag kände mig helt enkelt mer "hemma" än vad jag någonsin gjort på IKEA!
Kanske mycket pga att jag var ruskigt mätt och däst och inte hade samma energi att tycka det mesta e plastiskt o fult...men i alla fall...det var trevligt...å det nya varuhuset på Torp var abnormt stort o fräscht!
Efter denna pilgrimsfärd, fortsatte eftermiddagen på bla NILLE....där det inhandlades massa saker till det stundande studentkalaset....å nånstans DÄR började mitt jäkla ben paniskt ybervärka igen...
Så haltande o hoppande på ett ben, lommade vi till bilen å for hem...
Förutom servetter, glas, tallrikar o en mängd andra attiraljer...kom jag med hem med en sån här...
...som dessutom innehöll en "BakBilaga" med rena drömliknande tårtor...så inte nog med att jag ska måla, tapetsera, möblera, pynta å dekorera...jag ska minsann i mig bli en jävel på tårtbak åxå!:)
( Återigen kontrar jag mot gårdagens inlägg om mina tillkortakommanden i tårt-köket)....
Man KAN vad man vill....å det man inte kan...KAN man lära sig! *snusförnuftig maximus*!
NU ska jag krypa upp i soffhörnet...vila mitt sargade ben...å fortsätta drömma om allt jag vill, kan och ska!
(en annan dag)!
Nattnatt!
//MK
Mycket man vill, sa kärringen...
Publicerat 2013-05-27 20:58:22 i
Allmänt
Jag har nog aldrig ansetts som en särskilt romantisk person...sådär skir, vän och kvinnlig som jag i grund och botten önskar jag vore...utan mer som en "Tommy-girl", uppväxt i jeans, träskor och med en spade i hand i full färd med att hjälpa pappa gräva i trädgården eller annat...
Har många gånger önskat jag vore mer "Sofistikerat kvinnlig"...kunna bära klänning på ett självklart vis OCH se ok ut i det...intressera mig för mer "kvinnliga" saker som nagelvård, senaste modet, pynta hemmet och sånt där klassiskt...
Men hur jag än vänder och vrider mig i mina få, men ivriga försök...så känner jag mig mest som ett jäkla mumintroll i allt annat än jeans...och när jag ska agera inredningsarkitekt på hemmaplan, så tröttnar jag ganska snabbt...det är INTE jag!
Jag skulle vilja kunna sticka fantastiska alster, som min mor kunde...
Islandströjor med avancerade mönster...bäbiskläder....strumpor och allt som bara GÅR att få ihop med ett par spetor och ett tråd...men NÄ...jag tappar en maska...det blir ett hål i min kreation...och jag tappar sans balans, humör och förnuft!
Jag skulle vilja kunna sy...starta en symaskin och skapa rejäla grejjer...gardiner, kuddar, täckjackor och annat som den händige kan fixa..men icke då...jag vet knappt hur man trär tråden på en symaskin riktigt...å efter några hackande "stygn", upptäcker jag ofta att det som skulle bli så fint på alla de vis, är snett, vint och vridet...DÄR åker blodtrycket upp rejält, tråden bits av och maskineländet stuvas tillbaka i det hörn den bor i...
Baka....jodå...det klarar jag hyffsat....jag kan göra goa bullar...amerikanska blåbärsmuffins...och en kalastårta som heter duga....inga problem...en å annan finfin rulltårta slänger jag ihop åxå, och jag VET jag e duktig på budapestrullar...men drömmen är av ett helt annat slag...jag vill skapa konstverk...tårtor som imponerar...som får gäster å annat löst folk att tappa hakan...men varje gång jag ger mig i kast med nåt, så blir det aldrig som bilden jag har, inuti i hövvet...
utan mer som....
........typ!
Heminredning....ett alldeles eget kapitel...dels för att jag e hopplöst bunden te saker jag HAR...svårt att kasta grejjer som jag fått av någon som betyder mycket...svårt att släppa iväg sånt som följt med sen kottarna var små...enormt svårt att klippa banden med ungarnas barndom osv...allt som funnits, SKA finnas kvar...på ett ungefär...å sen handlar det ju om pengar!
Det vill tll mycket stash o cash för att bygga den typen av hem jag VILL ha...
...kök....bara som en hint o fingervisning....jag bör alltså inte bara börja spara till en viss del av inredning, utan till ett helt nytt hus...
Suck...
...och ett helt nytt tänk...
Nä, jag blir nog kvar i min gamla fyra...klädd i mina gamla jeans...köpande gardiner på Jotex...och drömmande om fantastiska tårtor, samtidigt som jag står och vispar ihop de 6 förbenade äggvitorna till samma gamla kalastårta...Jag kommer nog fortsätta drömma om fina tröjor och stickor som nästan raljerar på egen hand...osv osv...
Men det e så det är...det e JAG.....på ont o på gott!:)
Så ere....
the bitter truth....men iaf...ett rufs, en katastrof, ett troll...men JAG!:)
Ha en go kväll!
Tjing, over and out!
//MK
Ett ögonblicks Optimism! :)
Publicerat 2013-05-26 18:13:00 i
Allmänt
Funderar en stund på det här med å skriva, och vad man skriver om...min blogg är som en något förenklad dagbok...det handlar till stor del om min vardag och vad som (aldrig) händer i den...ont här, ont där, jobb, mat, saknad, längtan osv...
När jag sitter och småläser i mina egna inlägg, så inser jag med en butter suck...att fy bubblan vad jag e skittråkig!
Det är en LUNK...så som otroligt många andra lever åxå, så inget fel i det....men det som kanske roar andra, behöver ju nödvändigtvis INTE roa mig...Det är "den ena dagen den andra lik".....
Kliva ur bingen, hinka kaffe, borsta tänder, dra på kläderna...jobba....eller, vid lediga dagar, gå ut med Zack..sen följer alla dagar ett mönster...äta, skita, sova....å som sagt...det e HELT ok....men kanske inte riktigt hur jag vill det ska se ut, de där sista kvalitétsåren man har kvar, innan ålderdomen nyper en i arlset!
Sen snackar jag inte omvälvande äventyr a´la Jules Verne...men att det nångång hur som haver, kunde få ske nånting som sticker ut litegrann...som "öronmärker" dagar, så man minns dem med ett leende när man sitter på hemmet å gör livet pestigt för de stackars vårdare som ska kliva efter i ens egna fotspår!
Mina Norge-planer kan ju bli ett litet avstamp...Något nytt, pirrigt och spännande...
Och jag är rätt nöjd med hur jag vidgat mitt tänk vad det anbelangar just detta...hur jag bestämde mig för att inte alls försöka snika mig så nära Sveriges gräns som möjligt...utan började spåna runt i HELA Nordens Kuwait!:)
Det har ju gett resultat...å jag känner mig som en 5-åring inför mötet med Farbror Tomten, när jag förstår att jag i princip redan är erbjuden ett jobb....Jösses, typ!
Det blir en bra bit att åka...men i gengäld verkar valmöjligheterna nästan oändliga...
Nytt folk, nya vänner...nytt ställe...annat land...språk...regler och hujedamej...MEN så pirrigt...på ett skönt vis:)
Detta kan ju bli min vändning vad det gäller många saker...lite spänning...lite utmaning...mycket bättre lön, å helt fantastiska förmåner...
Jag ÄR taggad...men samtidigt känns det nästan overkligt, att nåt som e SÅ bra, händer mig!
Småbittert och realistiskt tråktänk!
Hur som helst....vi vet alltid vad vi har...men inte vad vi får...å det där enormt nedtryckande citatet har satt alltför många käppar i hjulet för mig...för vem e det som säger att det vi FÅR, inte kna vara låååångt mycket bättre än det vi har eller har haft??
Satsar man aldrig, kan man heller aldrig vinna något...SÅ e det minsann också!
Jag är nog redo att ta klivet ut i "ingenting"....ta chansen...satsa på något som kanske inte blir vad jag hoppas och tror, men som KAN bli över all förväntan jättebra...som kan bli SÅ mycket BÄTTRE än vad jag hoppas och tror...
Nån gång ska väl nåt sånt också kunna hända liksom?
Är det åtminstone hälften så bra som det beskrivs, så e jag en lyckans ost, å då kan jag minsann skönja stor förändring i både vardagslunk och plånbok!:)
Och för att bryta neggo och gnälltrenden en liten stund...så kan jag meddela att jag väljer att se det här på ett positivt och mycket lovande sätt...Det känns som det e dags...och jag e på tur...att FÅ lite tur:)
Chockerande optimiskt kanske...men huuuuu, va gött det känns:)
NU....ska det handlas te köttfärspaj...typ!
Gokväll!
//MK
Mammors Söndag!
Publicerat 2013-05-26 14:03:52 i
Allmänt
Söndag...men inte vilken söndag som helst....utan Mors Söndag!
Kommersens dag, Interfloras dag...Marabous och Gevalias dag...och så vidare!
Tycker det e trams! Det har jag alltid tyckt!
Mammor, pappor, barn och Helgon borde firas jämt, så är det!
Det är vidare mitt livs första "Mors Dag" utan mamma...det suger rejält!
För hur jag än vrider och vänder på alltihopa, så saknar jag känslan av att ge henne en fin blomma, dricka kaffe på eftermiddagen med gräddtårta och ge henne en såndär go "mamma-kram"!
Jag längtar efter henne!
En hopplös längtan som ALDRIG kommer ge resultat...en evighetslängtan, ett svart avgrundshål av saknad!
Nu är det som det är, livet är inte rättvist alls!
Solen skiner denna dag, det är ganska varmt ute, och jag lallar runt här hemma sjukskriven!
Benet är NÅGOT lite bättre idag, värken har förflyttat sig en aning, och jag kan gå behjälpligt! Äter piller och är trött som fasen, men det kommer nog snart ge sig hoppas jag!
Det är alltid så här...
Ordet "lagom" har aldrig vart min melodi! Allt eller inget är mer min stil...
Äter jag, äter jag halvt ihjäl mig, bantar jag, så äter jag vääääldigt dåligt...motionerar jag, så gör jag det med sån bravur att benen nästan går av på mitten.
Undrar just om jag NÅGONSIN kommer lära mig något av alla mina dumma misstag!?
Hur som helst så ska jag gå en väldigt kort liten promenad med käre hund, sen ska vi grilla på altanen.
Dagen blir till vad vi gör den till och jag får väl försöka dra upp mungiporna en aning..
MINA barn har mamma kvar, och för deras skull, så gör vi den till en ok-dag!
Önskar alla Mammor en glad "Mors Dag" och fortsätter med mitt!
Tjingtjing!
//MK
Men min mor i tankarna, hennes favoritblommor...
ONT!
Publicerat 2013-05-25 20:50:38 i
Allmänt
Just i skrivandets stund e jag relativt less på det mesta...
Har under några veckor tagit tag i mig själv, min urusla kondis, min taskiga motivation/ambition och mitt sanslöst slöa kroppelände!
Det har gått över förväntan jättebra...å jag har traskat nog så hårt, cirka cirkus milen varje dag!
Ibland har jag delat upp det på två kortare, ibland har jag bränt iväg en jäkla massa km på en å samma gång...
Å NU....nu när det börjar ge utdelning....när jag helt plötsligt kan trava på i samma hårda tempo hela tiden..
NU...när jag inte ser ut som en punkterad blåsbälg när jag återkommer till min ytterdörr...å NU när kilona börjar ge med sig...
DÅ....
Då får jag benhinneinflammation! :(
Å det, mina vänner....gör JÄVLIGT ont för att uttrycka mig milt!
Ungefär på samma nivå som tandvärk....molande, stickande, brännande, molande ÄNNU mer...å riktigt sjujäkligt all in all!
Hela smalbenet (skenbenet) och muskulaturen omkring gör ont...Pinigt, plågsamt och TRÅKIGT!
Svårt att gå är det också, och hur det ser ut kan jag bara ana efter kommentar från en av mina vårdtagare idag, när hon susade förbi mig i korridoren med sin rullator...
K(ont)enta...
Vila, inga promenader på några dagar, byte av skor OM jag ändå måste ut o röra på mig...vilket ju e relativt troligt med tanke på vilken typ av husdjur man har, tigerbalsam, voltaren, diklofenak...och...för att klara Diklofenaken...Omeprazol!
Hurra för motionerandet....det tar stillsamt livet av mig! Så ere!
Har jobb imorgon åxå...å behöver ju som bekant vartenda öre jag kan knega ihop...men tji får jag...för e jag såhär handikappad imorgon bitti, så inte lär jag åka på jobb!
Over and out...
Ben i viloläge och film på tv:n....
(å det e ju inte alls kalasväder för låååångpromenad ute just nu, näää-ä-rå!)
:(
//MK
Student, vakthundar och vakthunkar!
Publicerat 2013-05-23 22:44:26 i
Allmänt
Det var ett tag sen man satte sig ner och skrev nånting...
Mest för att det inte funnits mycket att skriva, ingen motivation alls...plus att det vart mycket annat!
Fullt upp med mitt motionerande och min personliga vendetta mot alla tröstekilon...samt ganska mycket jobb, så nä, bloggandet har inte haft hög prioritet den sista tiden!
Fast ikväll kliade det lite i författar-genen, och jag tänkte slänga in några rader innan bedtime...ska Inte bli sen ikväll, då jag har fullt upp hela dagen imorgon.
Det e yngsta dotterns bal imorgon, och vi ska iväg till Gustafsberg och kika på alla vackra flickor i sina balklänningar och killarna...snygga o prydliga i sina kostymer!:)
.....typ!
Å så drar det ihop sig till Student...kalas, partaj, massa mat o böveln å hans moster!
Det e ingen billig story det här med student...mössor, kläder...till både bal och avslutning...kalas för en jättehög med folk....å dito dricka till lika många...
Sen att den lilla myggan e värd varenda cent och massor mer därtill, det e en helt annan sak...man ska ha råd...å det har man inte ofta som singelmorsa...med en undersköterskelön...hehehe....blir nästan full i flabb av motsägelsen:)
Nä...det här e minsann inget å gnälla över...Min Helena tar studenten...å det ska firas...PRONTO!:)
Nu ska jag ta min trötta kropp och hoppa i säng...
Ingen hemma, så inatt sover man ensam...OGILLAS....tänk en gång när de små liven flyttar hemifrån på allvar!
Då får jag väl köpa mig en RIKTIG Vakthund...eller ...öhh...leta rätt på en RIKTIG Vakthunk...
(vakthund)
(vakthunk)
Det blir nog bra, vad det lider!:)
Den dagen, den sorgen! :)
Gonatt o sov så gott!
//MK
Ytterligare bara en dag...
Publicerat 2013-05-15 17:47:21 i
Allmänt
Idag är en dag som inte är en bra dag!
Det har varit begravning till en av mammas bästa vänner!
En härlig, go o rar människa man känt i hela sitt liv... Och precis som mamma, fick hon vara med en alldeles för kort tid!
Cancer är fult!
Alla jävla bullshitsjukdomar är fula!
Det var redigt kämpigt att dra på sig begravningsstassen igen! Tungt, påminnande...bara 7 månader sen man gjorde samma ritual.. Å då med mor!
Fruktansvärt att se hennes familj så förtvivlad... Att känna DERAS panikslagna smärta så tydligt.. För att man själv lever med den varje dag!
Usch!!!
Det ÄR fruktansvärt att förlora någon man älskar! En pina, en själslig tortyr... Å rätt ofta frågar jag mig själv vad som är meningen med livet!
Jag tror man ska leva efter devisen "INGA planer"... Inga drömmar om hur det ska va eller hur livet ska bli...
En dag i taget... En stund i taget... Andas, fokusera och försöka hitta de små guldklimparna som dyker upp emellanåt... Å ta skiten för vad det är!
En radda av dagar som avlöser varandra... Inget stort eller fantastiskt... Bara tid!
Så ere tycker iaf jag!
Dagens summering:
Tungt o lessamt! Deja vu som var äckligt påtaglig!
7.7 km motion o mindblasting...
Trött o småhängig..
Men "still kicking"!
//MK
MK om "Min Zack"! <3
Publicerat 2013-05-14 20:32:53 i
Allmänt
Ingenting i hela världen e mer känsligt för "moodchanges" än en hund är...å det är en egenskap som växer sig starkare ju äldre de blir.
De kan nästan känna på sig "innan" nånting stör å ställer till...å deras närvaro och tröst är ovärderlig!
Zack hör/känner av mig bums!
Han vet alltid när jag håller på att bli ledsen eller stressad....
Då lägger han sitt stora huvud på mitt knä...tittar på mig med stora sorgsna ögon...han KRAMAS....han låter mig borra in mig i hans varma päls hur länge som helst...bara står där...finns...är...för mig...
Han har varit ett enormt stöd för mig, sen mamma gick bort! Fantastisk pojke!
Det slog mig när vi var ute förut, att han fyller 6 år i augusti...6 år..åren går så jäkla fort!
Det tog mig många år att hitta just HONOM....ett letande av Guds like....å så hittade jag den här gule ulltussen!
Den allra raraste....
Kärlek vid första ögonkastet....mitt hjärta smalt!:)
Spenderade hans första 2 månader på golvet...kröp runt å busade...satt med honom i mitt knä när han sov...lekte, kelade...
Jag var/är så tvärsåld på den här gangstern..:)
Numera sover han på tjockt överkast, vikt i lager på lager, bredvid min säng....å varje natt när jag vaknar och verkligheten biter mig i rumpan..så känner jag efter om han ligger där han ska...det gör han ALLTID...å så ligger jag bara å klappar honom en stund...tills jag tuppar av igen....Trygghet....det e min Zack det!
Än är han relativt ung...men som sagt...åren rusar snabbt fram...å ålderdomen på en hund kommer krypande ganska fort...vid 8-9 börjas det...å jag kan bara säga att det är med FASA och sorg jag vet att han inte kommer finnas hos mig alltid!
Blotta tanken svider rejält...
Zack är liksom ett livskapitel för mig...
En kille jag letade efter i dryga 20 år, innan jag hittade å var nöjd...
En milstolpe i mitt liv, då han är släkt med min barndomslabrador...
Vad blir jag utan min Zack?
Å nån ny hund e inte ens å fundera på...
Kommer bara jämföra ihjäl mig...
Han får avsluta min hundägarkarriär....så ere!
Min stora, ludna kärlek!
*Minnows Zack*
Världens finaste Labrador!
//MK
MK om bantning och motion!
Publicerat 2013-05-14 15:36:16 i
Allmänt
Sitter lojt tillbakalutad i soffan... Känner av en annalkande träningsvärk i benen... Å Zack sover! Dryga 2 mil har vi traskat på ett par dagar o det får väl anses rätt ok?:)
Jag är jojo-bantningen personifierad!
Många gånger har jag förbannat mig själv, när jag låtit kilona äta sig på... Å lika många ggr har jag jobbat bort dem!
Tack o lov, att jag går ner lika lätt som jag går upp!
Skillnaden den här gången mot alla andra är, att jag kör ett sundare race!
Ingen "rigshospitalsdiet", inget LCHF ( som jag tror e rent livsfarligt i långa loppet) o inget annat trams... Utan satsar helt på inkomster o utgifter!
Gör man av med mer än man stoppar in, då GÅR man ner... O bygger muskler samtidigt!
Har apparna "Shapeup" o "Runkeeper" till min hjälp, och det e grymt peppande! Äter kalorisnålt, kolhydratsnålt o fettsnålt... Lagt ett dagsintag GRYMT lågt, men så ere när sommaren kryper inpå!:)
Dagens första promenad slök nästan 450 kalorier, vilket motsvarar en go räksallad MED dressing!:)
Nog briljerat...
Det känns bra, jag mår ok... Å den här gången vill jag förändra både vikt o inställning! Inget mer ätstörande utan nu ska jag lyssna på kroppen!
Promenader förresten...
Vilken helt underbar form av motion!
Inga särskilda kläder behövs... Inga tider att passa... Inte en massa supersnygga tjejer omkring i nyaste träningsmodet som glor på en annans "jagharfött3barnonästanätitihjälmigpåchoklad"-kropp...
Nä, bara jag, min hund... Å så ere med det!:)
Dessutom löser jag massor av problem under tiden!
Allt från ekonomi till framtida önskemål o planer!
Hjärnan får massor av syre, pumpen arbetar taktiskt o snabbt, benen går av sig själv... Zack blir superrastad o jag blir smal!
What a win-win situation!:)
Nu tänker jag satsa hårt!
Ta det som det kommer!
Föra mina listor o noteringar... Å låta det ta den tid det tar!
Å nu SKA det gå!:)
Må väl!
//B
Alla gillar olika, och bara det e SAMMA Olika, så är det ok!
Publicerat 2013-05-13 18:27:33 i
Allmänt
Det hojtas vitt o brett om att alla ska få tycka, tänka, göra, rösta osv, olika och som dom vill!
Det håller jag fullständigt med om!
Vill dra det såpass långt att jag anser att detta ska gälla just "alla"!
Har märkt, inte bara EN gång, utan många... Att det föreligger MÅNGA frågetecken runt just det här! Vad innebär det egentligen?
Att gilla olika, verkar vara ok så länge man gillar SAMMA olika... Så länge det där "olika" ligger inom en politiskt korrekt mall!
För den där respekten som man uppmanas ge åt allt som inte är LIKA, verkar faktiskt inte förekomma särskilt generöst åt de där grupperna/ individerna som följer en annan övertygelse, än den som "Alla gillar olika" har bestämt att alla SKA ha!
Det här behöver inte handla om vare sig politiska inriktningar eller om olika etniciteter... Det kan vara om precis vad som helst!
Så fort nån skiljer sig från den korrekta massan, då brölas det i mängd o massor...då läxas det upp o talas om hur fel vederbörande har....
Ska det anammas "Alla gillar olika" och detta skall respekteras, ja då ska det tamähfan gälla även sånt som majoriteten, eller högst skrikande massa, INTE har godkänt!
Hyckleri är det, när det omhuldas pressfrihet o demokrati... När blotta ORDET demokrati bara gäller somligt och inte somligt... Typ!
Vill spy på alla som genom frenetiska försök att hjärntvätta allt som kommer i deras väg (genom tjat, gap o ett evigt flaxande o upprepande) och som samtidigt, med översittarattityder hallelujah-förklarar innebörden av...
"Allagillarolika"!
Invandrare gillar olika, svenskar gillar olika, sossar gillar olika, moderater likaså... Barn, advokater, uskor, mammor, pappor, sverigedemokrater, asiater, afrikaner, européer, jag, du, vi...
Jag gillar INTE bruna bönor... Men det kanske du gör!
Ska ena gruppen få rida på "olikavågen", så ska det även gälla den andra!
Tycker jag!
På ett ungefär menar jag som så... Att även om man tycker att någon har väldigt fel, så HAR den rätt att få o ska behandlas med samma respekt som de/det man anser vara rätt o riktigt!
I långa loppet erbjuder ju DET, att alla åsikter får ett lika värde... Å då kan man slå sig för bröstet å anse att man respekterar "allagillarolika"!
Kan man inte detta, så tycker jag man ska va tyst!
...... Å därmed har jag sagt mitt!:)
Ha en trevlig kväll!
//MK
Varför vara bloggare?
Publicerat 2013-05-12 19:20:36 i
Allmänt
Minns när man började att blogga...det var stort...tror året var 2007 och portalen var Amelias bloggportal!
Det var ett annorlunda bloggande...en gemenskap på gott och på ont, och rätt snart kändes det som en egen liten ogenomträngbar community, där man levde ett skyddat bloggliv.
Man lärde känna folk till höger och vänster...man hade favoriter och såna man anammade mindre...men kontentan var en jättestor bloggfamilj, där man ältade, dividerade, tjötade, bråkade och hade rätt allmänt kul!
Man var SEDD....och väldigt ofta var man ganska positivt bekräftad!
Jag var en ambivalent typ....trivdes rätt ok, men kände allt som oftast att jag ville vidga mina vyer...så jag startade ytterligare en blogg..Nu på bamsiga AB-bloggen...
Samma scenario där...man blev ett ganska skojsigt gäng med skrivglada typer. Och oj en sån brokig skara! Människor från Sveriges alla hörn, med olika bakgrunder, etniciteter, åsikter och olika tillhörigheter både vad det anbelangade religion och politik!
Ofta var det rena kaoset i diskussioner och argument....men allra oftast var det en mysig gemenskap där man fick många nya, härliga vänner...
En "speciell" blev man VÄLDIGT go vän med, och denne någon finns i mitt liv än idag...vilket jag e väldigt glad för:) Dock en aning frustrerande, då man viljat så mycket mer än man egentligen vågat! Hå å hej!
Kanske man lär sig något å tar tillvara på saker och ting på ett annat vis hädanefter!:)
Hur som helst...båda dessa härliga samlingsplatser är idag bara ett minne blott! De lades ner, stängdes av...och våra bloggar försvann ut i etern...å där svävar de säkert runt än...lyckligt ovetande om att ingen numera bryr sig om dem ett dugg!
Flyttade över mina alster till det mycket, mycket mer anonyma "Wordpress".....det enda man hörde där inne vart ekot från svunna tider...man kände sig näst intill isolerad innan man hittade "de sina" och fick länkat hit och dit...
Detta funkade ett bra tag egentligen...MEN....har de senaste månaderna känt ett eormt behov av förändring...
Så mycket har hänt...traumatiska saker som satt taggar i själen för evigt...och min gamla blogg speglade mer och mer hur illa jag mått/mår....den blev som en notepad för en mycket skrivglad terapeutbehövande....dystert, obevekligt, upprepande....allt från ljusgrått till svartaste svart...huuuuu!
Jag behövde komma bort från dethär....skapa en förändring, om än så bara genom en sketen liten, obetydlig blogg...
Därför har jag den här nu...en re-start....som en "Game Over, try again"!
Här vill jag skriva på ungefär samma vis...om allt och inget....om sånt som betyder något, eller det lilla som inte betyder ett dugg...här har jag förhoppningen att få beskriva ROLIGA saker, nya saker som händer...förändringar till det positiva...förmodligen varvat med det vanliga trista tugget! Men iaf...Här vill jag kunna berätta hur JAG är, när jag INTE är lessen, butter, nere, stressad, deppig, hysterisk, ofokuserad eller bara allmänt dum...kunna dra på smilbanden emellanåt...kunna få tjoa ut att "Nuuuuu minsann, har det hänt nåt jäkligt BRA"!
Det verkar väl bra?:)
Här e man anonym egentligen...samma eko och samma saknad efter bloggandet som "var"....men med den stora skillnaden att jag valt att "go public" med den...varför ska man gömma sina ord? Eller sina tankar? Jag har inget å dölja eller att skämmas över....så nu fåre bli så här...
Nu har jag känt på det några veckor...och visst...stillsamt, lugnt och lagom....precis som jag vill det ska vara!
Inga stora ovationer, eller heller ilskna diskussioner....bara jag, mitt klotter...å en å annan kommentar:)
Dessutom...det e ruskigt kul att skriva, att berätta, att blogga...det e en ventil lika fungerande som terapi, analyser och annat....man får UR sig, samtidigt som det ger tillbaka på så många andra vis...så ere! :)
Må väl!
//MK
