Min första sommar...

Det känns att sommaren e i antåg! Det e ganska ljummet ute, solen skiner... Det luktar hav,tång, tjära o hampetåg överallt...

Första sommaren utan mamms!:(

Minns förra sommaren... Hur man fortfarande på ett näst intill maniskt vis höll fast vid tron o hoppet att allt skulle lösa sig! Hur man envist försökte leva sitt liv så normalt som möjligt... Valde att stänga ute ALLA om och men!
Mamma mådde inte alls bra förra sommarn...
Men hon kämpade på!

Vändningen kom nån gång i Juli...alla planer blev förändrade... Det maniska hoppet bleknade för var dag som gick... Speciellt mammas, tror jag! Hon gav upp lite mer för var dag som gick!

För min del blev det klockrent hur galet man prioriterat saker o ting... Det blev så tydligt hur man BORDE gjort, men i villfarelsen tillåtit sig att blunda för!
Där fanns hon... Min mentor genom livet... Å som genom en fingerknäppning förstog man, att så skulle fallet inte vara så länge till!

En makabert smärtsam insikt!

Det är väldigt svårt att ta till sig hur allting blev! Varje dag finns det saker jag vill berätta för henne, fråga om... Å så kommer den tunga sanningen som ett knytnävslag rakt i nyllet...
Jag KAN inte berätta, fråga eller dela stort som smått längre!
Allt är sagt... Inget kan tilläggas!

Nu e det snart sommar igen... Buskar, träd o blommor slår ut... Det har kommit humlor o myror å allsköns kryp.. Maskrosorna poppar upp överallt...
Allt lever upp... Allt fortsätter som om ingenting hänt... Livet går vidare... Men inuti mig är allting annirlunda..
Min första sommar, utan mamma!

:(

//MK



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

mks.blogg.se

tankar, funderingar, analyser och åsikter i en enda soppröra!

RSS 2.0